Nattens alla ljud...
Nattens alla ljud är utgiven under en anna titel också Elva dagar i snö. Den versionen är nr 40 i Sandemoserien.
Texten på baksidan av boken:
Huset låg ensamt och övergivet, miltals från all annan bebyggelse. Snart skulle det - skenbart - bli räddningen för de åtta människorna som sökte sin tillflykt dit.
Många av de åtta skulle få livet vänt upp och ned i detta huset - till det bättre eller till det sämre. För några av dem skulle uppehållet betyda en katastrof, andra skulle få uppleva kärleken - på gott och ont...
Andra ord om boken:
Jag har länge tänkt läsa de här två böckerna tillsammans, efter att jag insåg att de hörde ihop. De har samma huvudperson, även om hennes namn och nationalitet ändras från svenska Tessa till norska Jennifer. Det är ju inte tänkt att de här två böckerna skulle höra ihop. Margit Sandemo har bara återanvänt några av sina karaktärer från en tidig, aldrig utgiven, bok ("Tessa") till en följetong, som skrevs kanske tio-femton år senare ("Nattens alla ljud ..."). Ännu senare, på 90-talet, gavs två av hennes tidiga alster, som väl bara skrivits för "skrivbordslådan", ut. En av de böckerna var "Tessa".
"Nattens alla ljud ..." utspelar sig några år senare, och måste handla om samma personer, även om det är i Norge nu och vissa har bytt namn. Polismannen Rikard Mohr är på väg till en flickvän som har ett ganska oengagerat distansförhållande till. Men nu har hon plötsligt tillkännagivit att hon ska gifta sig med en annan, och Rikard känner plötsligt att förhållandet är värt att kämpa för. Det varnas för oväder och han måste ta sig över fjället. Man rekommenderar att han låter bilen stå och istället följer med på en busstur. Bland de andra på bussen finns ett bekant ansikte - Jennifer Lid. På bara ett par sidor återges nu, ibland ordagrant, en förenklad version av "Tessa".
Bussen överraskas förstås av ovädret, och plötsligt kommer man inte längre. Alla ombord måste leta sig fram till Trollstölen, ett övergivet högfjällshotell i närheten som Jennifer visar sig ha ärvt. Här finns det viktigaste för att överleva och man väntar på att bli räddade. Men det visar sig att ingen har berättat för någon att de har åkt med bussen, och det är inte heller någon som väntar på dem på bussens destination. Det här kan ta tid ... Och under tiden börjar mystiska saker hända på hotellet. Det verkar som om alla har något att dölja om man vet inte vem man kan lita på. Ganska spännande faktiskt. Som vanligt kom jag ju inte ihåg hur följetongen skulle sluta.
Det är två snabbt utlästa böcker som knappast är några mästerverk, men som i alla fall har en ovanligt komplicerad och intressant huvudperson. Mycket av "Nattens alla ljud ..." handlar om hur Rikard Mohr försöker komma underfund med vad som har hänt Jennifer under de senaste åren, när de inte har har haft någon kontakt. Hon har nämligen förändrat sig en del, vilket man märker tydligare om man just har läst "Tessa".
Kommentarer
Trackback
Nattens alla ljud är utgiven under en anna titel också Elva dagar i snö. Den versionen är nr 40 i Sandemoserien.
Texten på baksidan av boken:
Huset låg ensamt och övergivet, miltals från all annan bebyggelse. Snart skulle det - skenbart - bli räddningen för de åtta människorna som sökte sin tillflykt dit.
Många av de åtta skulle få livet vänt upp och ned i detta huset - till det bättre eller till det sämre. För några av dem skulle uppehållet betyda en katastrof, andra skulle få uppleva kärleken - på gott och ont...
Många av de åtta skulle få livet vänt upp och ned i detta huset - till det bättre eller till det sämre. För några av dem skulle uppehållet betyda en katastrof, andra skulle få uppleva kärleken - på gott och ont...
Andra ord om boken:
Jag har länge tänkt läsa de här två böckerna tillsammans, efter att jag insåg att de hörde ihop. De har samma huvudperson, även om hennes namn och nationalitet ändras från svenska Tessa till norska Jennifer. Det är ju inte tänkt att de här två böckerna skulle höra ihop. Margit Sandemo har bara återanvänt några av sina karaktärer från en tidig, aldrig utgiven, bok ("Tessa") till en följetong, som skrevs kanske tio-femton år senare ("Nattens alla ljud ..."). Ännu senare, på 90-talet, gavs två av hennes tidiga alster, som väl bara skrivits för "skrivbordslådan", ut. En av de böckerna var "Tessa".
"Nattens alla ljud ..." utspelar sig några år senare, och måste handla om samma personer, även om det är i Norge nu och vissa har bytt namn. Polismannen Rikard Mohr är på väg till en flickvän som har ett ganska oengagerat distansförhållande till. Men nu har hon plötsligt tillkännagivit att hon ska gifta sig med en annan, och Rikard känner plötsligt att förhållandet är värt att kämpa för. Det varnas för oväder och han måste ta sig över fjället. Man rekommenderar att han låter bilen stå och istället följer med på en busstur. Bland de andra på bussen finns ett bekant ansikte - Jennifer Lid. På bara ett par sidor återges nu, ibland ordagrant, en förenklad version av "Tessa".
Bussen överraskas förstås av ovädret, och plötsligt kommer man inte längre. Alla ombord måste leta sig fram till Trollstölen, ett övergivet högfjällshotell i närheten som Jennifer visar sig ha ärvt. Här finns det viktigaste för att överleva och man väntar på att bli räddade. Men det visar sig att ingen har berättat för någon att de har åkt med bussen, och det är inte heller någon som väntar på dem på bussens destination. Det här kan ta tid ... Och under tiden börjar mystiska saker hända på hotellet. Det verkar som om alla har något att dölja om man vet inte vem man kan lita på. Ganska spännande faktiskt. Som vanligt kom jag ju inte ihåg hur följetongen skulle sluta.
Det är två snabbt utlästa böcker som knappast är några mästerverk, men som i alla fall har en ovanligt komplicerad och intressant huvudperson. Mycket av "Nattens alla ljud ..." handlar om hur Rikard Mohr försöker komma underfund med vad som har hänt Jennifer under de senaste åren, när de inte har har haft någon kontakt. Hon har nämligen förändrat sig en del, vilket man märker tydligare om man just har läst "Tessa".
Kommentarer
Trackback