Spørreboken om Sagaen om isfolket - Lisbeth Lauritzen
Visste du att det finns en frågebok om Isfolket? Den är skriven av Lisbeth Lauritzen och innehåller 300 olika frågor om Margits Isfolksböcker.
Svein Solem
Mannen bakom de klassiska Isfolks omslagen det är Svein Solem det.
Svein Solem föddes 1937 och växte upp på Bjølsen i Oslo. Han har arbetat som illustratör och konstnär sedan 1970 och har arbetet för förlag, tidskrifter och reklambyråer över stora delar av världen.
Jag tycker oftast det är bra omslag men ibland undrar man varför det valt att porträtteras en scen ur böckerna som knappt har någon betydelse eller när det blir missar på omslagen.
Det hade varit intressant att veta om han läst böckerna när han gjorde omslagen, eller om han fick en kort återberättelse. Fick han kanske prata med Margit om hur det skulle se ut? Eller var det kanske förlaget som bestämde att det här vill vi ha, illustrera det.
Svein
Ett av omslagen som enligt mig blivit fel är nr 12, Feber i blodet. Det ska föreställa Villemo när hon nästlat sig in som pojke i armen hos Dominic. Problemet med omslaget är det att för att lättare gå som pojke skär Villemo av sig håret kort. Så badscenen blir ju helt felaktig med det där långa svallande håret.
Dörren till det fördolda
Dörren till det fördolda är en intressant bok i Margits utgåvor. Den publicerades första gången som följetong i Allers tidning nr 20-29 1976 och gavs ut som Allersroman 1977. Den har sen inte getts ut på något annat sätt så som i Sandemoserien eller i en nyare upplaga. Detta kan göra att den är lite svår att få tag på.
Det som är intressant är att i dörren till det fördolda nämns en figur som är misstänksamt lik Tengel den onde, detta långt före det att Margit började skriva Isfolket.
Historien är åter igen en sån som återanvänds i Isfolket. Nr 39 Rop av stumma röster. Här har namnen bytts ut och det handlar ist om Ellen och Nataniel. Grund historien är den samma även om det skiljer en del emellan dem. Förståligt då man inte kan baka in en historia på 160 sidor i en bok på 252 sidor.
Det ryktas även att det ska finnas en version som endast heter Jonathan, men jag har aldrig sett den versionen eller pratat med någon som har det.
Baksidetexten:
Både Marie och Jonathan har övernaturliga gåvor men också vanliga känslor. De råkar in i fantastiska händelser på grund av sina gåvor, men de bestormas också av kärlek bortom allt förnuft.
Andra ord om boken:
"Dörren till det fördolda" är kanske lite svårare att få tag på än de flesta andra av Margits gamla följetonger. I motsats till dem finns det bara det här Allersromanen. Den var inte med bland de följetonger som senare samlades ihop till Sandemoserien, som senast gavs ut i ny design för bara ett par år sedan. Orsaken är antagligen att berättelsen i "Dörren till det fördolda" skrevs om och inlemmades i Sagan om Isfolket. Bok 39, "Rop av stumma röster", är till stora delar exakt likadan som "Dörren till det fördolda", men där har det utökats och ingår i ett större sammanhang. Jag hade nästan glömt hur dålig, eller snarare ofärdig, "Dörren till det fördolda" är. Huvudpersonen Marie berättar t.ex. om ett skräckfyllt barndomsminne som den mystiske Jonathan blir intresserad av, men sedan blir det inte mer av det. Den sista av de olika småäventyren som Marie och Jonathan råkar ut för blir bara konstigt, ett helt random monster som de måste försöka bekämpa eller överlista. I Sagan om Isfolket blir samma händelse en viktig milstolpe i seriens övergripande handling.
Marie (som i Sagan om Isfolket kommer heta Ellen) ska sommarjobba på ett avsides beläget hotell som omgärdas av spökrykten. En natt börjat oförklarliga saker hända och hon flyr hals över huvud till den pyttelilla polisstationen i närmaste samhälle. En uppenbarligen okonventionell polis föreslår att de kontaktar Jonathan (efternamnet hålls hemligt, i Sagan om Isfolket heter han Nataniel Gard) som har övernaturliga gåvor och ibland hjälper polisen med att t.ex. hitta försvunna personer. Jonathan går med på att hjälpa till eftersom Marie intresserar honom. Det verkar som om hon också har någon sorts gåva, men inte av samma slag som Jonathans.
Och så är det några fler fall med mer eller mindre övernaturlig förklaring. Väldigt episodiskt för att vara en följetong, tycker jag. Det blir dåliga cliffhangers när fall avslutas hela tiden. Den här boken är mest rolig som Isfolks-kuriosa, inte så mycket för berättelsen. Den har man förstås redan läst en bättre version av i Sagan om Isfolket.
Likkistorna på Barbados
I nr 35, Vandring i mörkret nämns historien om likkistorna på barbados. Här är den igen:
På Christ Church Parish Church i staden Oistins på Barbados finns den mytomspunna gravkammaren "Chase Vault".
Graven kom att börja användas i mitten av 1700-talet och varje gång som den har öppnats så har de mycket tunga kistorna ändrat position. Det ver en man som hette James Elliot som ordnade gravkammaren för sin egen del 1724. Dock begravdes aldrig Elliot där och graven förblev tom fram till 13:e juli 1807 då Thomasina Goddard tog sin sista vila i kapellet. Omkring ett år senare började den rika och mäktiga klanen Chase att använda graven. Det var klanens överhuvud Thomas Chase nyfödda dotter Mary Ann Maria Chase som begravdes den 22 februari 1808 men vid denna gång var kistorna som fanns i graven orörda. Nästa gång graven kom att öppnas var den 6 juli 1812 för begravningen av Thomas Chase andra dotter, Dorkas Chase. Även denna gång var kistorna orörda.
När flickornas far Thomas Chase begravdes en månad senare, den 9 augusti 1812, upptäckte man något bisarrt och egendomligt. Mary Chases kista hade förföyttat sig från nordöstra hörnet av valvet till det motsatta hörnet så att det stod på kant med huvudet nedåt. Man trodde förståss att graven var skändad, men hur hade detta skett? Den mycket tunga marmorlocket som sluter graven var orörd.
Valvet öppnades igen den 25 september 1816, denna gång för spädbarnet Samuel Brewster Ames. Alla kistor utom Thomasina Goddards hade blivit omflyttade. Barnens kistor var tunga men Thomas Chase kista var så pass tung att det krävdes åtta man att flytta den. Man fixade till oredan och stängde graven.
Den 17 november 1816 var det dags igen då Samuel Brewster skulle begravas. Även denna gång var det kaos i kapellet. För tredje gången ställdes kistorna på sina rätta platser och graven bommades igen.
Valvet öppnades igen den 17 juli 1819, denna gång förThomasina Clark. Återigen var kistorna utspridda. Vid denna tid drog den mystiska händelser uppmärksamhethos Lord Combermere, guvernör i Barbados som deltog iClarks begravning. Graven blev noggrant granskad avguvernören och hans personal och man såg då att ingen hemlig ingång fanns till och man strödde sand på golvet för att se eventuella fotspår vid nästa gravöppning.
Den 18 april 1820, cirka åtta månader efter begravningen av Thomasina Clark kom graven att öppnas, inte pga. begravning utan för att kolla om saker och ting stod rätt till. Som väntat så var alla kistor utom Goddards flyttad. Denna gång stack Dorcas Chase arm ut från sidan av kistan. Sanden på golvet hade inte rörts och det fanns inga tecken på översvämning eller jordbävning.
Nu hade man ledsnat på problemet så man valde att överge graven och begrava kistorna på andra platser. Sedan dess står graven tom.
Vargabys Jungfrur
Vargabys Jungfrur är en tidningsutgåva som följde med i Hemmets Journal nr 40, 1984. Det är samma historia som berättas i nr 34 Kvinnan på stranden. Där André Brink söker efter den drabbade i hans genration och efter många omständigheter kommer över historien om Vargaby i Älvdalen.
I tidningsversionen är inga namn på personerna utbytta man får bara en mer samlad historia än den i Isfolket eftersom den där är iväv i alla övriga händelser som sker runt André.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Svein Solem
Mannen bakom de klassiska Isfolks omslagen det är Svein Solem det.
Svein Solem föddes 1937 och växte upp på Bjølsen i Oslo. Han har arbetat som illustratör och konstnär sedan 1970 och har arbetet för förlag, tidskrifter och reklambyråer över stora delar av världen.
Jag tycker oftast det är bra omslag men ibland undrar man varför det valt att porträtteras en scen ur böckerna som knappt har någon betydelse eller när det blir missar på omslagen.
Det hade varit intressant att veta om han läst böckerna när han gjorde omslagen, eller om han fick en kort återberättelse. Fick han kanske prata med Margit om hur det skulle se ut? Eller var det kanske förlaget som bestämde att det här vill vi ha, illustrera det.
Svein
Ett av omslagen som enligt mig blivit fel är nr 12, Feber i blodet. Det ska föreställa Villemo när hon nästlat sig in som pojke i armen hos Dominic. Problemet med omslaget är det att för att lättare gå som pojke skär Villemo av sig håret kort. Så badscenen blir ju helt felaktig med det där långa svallande håret.
Dörren till det fördolda
Dörren till det fördolda är en intressant bok i Margits utgåvor. Den publicerades första gången som följetong i Allers tidning nr 20-29 1976 och gavs ut som Allersroman 1977. Den har sen inte getts ut på något annat sätt så som i Sandemoserien eller i en nyare upplaga. Detta kan göra att den är lite svår att få tag på.
Det som är intressant är att i dörren till det fördolda nämns en figur som är misstänksamt lik Tengel den onde, detta långt före det att Margit började skriva Isfolket.
Historien är åter igen en sån som återanvänds i Isfolket. Nr 39 Rop av stumma röster. Här har namnen bytts ut och det handlar ist om Ellen och Nataniel. Grund historien är den samma även om det skiljer en del emellan dem. Förståligt då man inte kan baka in en historia på 160 sidor i en bok på 252 sidor.
Det ryktas även att det ska finnas en version som endast heter Jonathan, men jag har aldrig sett den versionen eller pratat med någon som har det.
Baksidetexten:
Både Marie och Jonathan har övernaturliga gåvor men också vanliga känslor. De råkar in i fantastiska händelser på grund av sina gåvor, men de bestormas också av kärlek bortom allt förnuft.
Andra ord om boken:
"Dörren till det fördolda" är kanske lite svårare att få tag på än de flesta andra av Margits gamla följetonger. I motsats till dem finns det bara det här Allersromanen. Den var inte med bland de följetonger som senare samlades ihop till Sandemoserien, som senast gavs ut i ny design för bara ett par år sedan. Orsaken är antagligen att berättelsen i "Dörren till det fördolda" skrevs om och inlemmades i Sagan om Isfolket. Bok 39, "Rop av stumma röster", är till stora delar exakt likadan som "Dörren till det fördolda", men där har det utökats och ingår i ett större sammanhang. Jag hade nästan glömt hur dålig, eller snarare ofärdig, "Dörren till det fördolda" är. Huvudpersonen Marie berättar t.ex. om ett skräckfyllt barndomsminne som den mystiske Jonathan blir intresserad av, men sedan blir det inte mer av det. Den sista av de olika småäventyren som Marie och Jonathan råkar ut för blir bara konstigt, ett helt random monster som de måste försöka bekämpa eller överlista. I Sagan om Isfolket blir samma händelse en viktig milstolpe i seriens övergripande handling.
Marie (som i Sagan om Isfolket kommer heta Ellen) ska sommarjobba på ett avsides beläget hotell som omgärdas av spökrykten. En natt börjat oförklarliga saker hända och hon flyr hals över huvud till den pyttelilla polisstationen i närmaste samhälle. En uppenbarligen okonventionell polis föreslår att de kontaktar Jonathan (efternamnet hålls hemligt, i Sagan om Isfolket heter han Nataniel Gard) som har övernaturliga gåvor och ibland hjälper polisen med att t.ex. hitta försvunna personer. Jonathan går med på att hjälpa till eftersom Marie intresserar honom. Det verkar som om hon också har någon sorts gåva, men inte av samma slag som Jonathans.
Och så är det några fler fall med mer eller mindre övernaturlig förklaring. Väldigt episodiskt för att vara en följetong, tycker jag. Det blir dåliga cliffhangers när fall avslutas hela tiden. Den här boken är mest rolig som Isfolks-kuriosa, inte så mycket för berättelsen. Den har man förstås redan läst en bättre version av i Sagan om Isfolket.
Likkistorna på Barbados
I nr 35, Vandring i mörkret nämns historien om likkistorna på barbados. Här är den igen:
På Christ Church Parish Church i staden Oistins på Barbados finns den mytomspunna gravkammaren "Chase Vault".
Graven kom att börja användas i mitten av 1700-talet och varje gång som den har öppnats så har de mycket tunga kistorna ändrat position. Det ver en man som hette James Elliot som ordnade gravkammaren för sin egen del 1724. Dock begravdes aldrig Elliot där och graven förblev tom fram till 13:e juli 1807 då Thomasina Goddard tog sin sista vila i kapellet. Omkring ett år senare började den rika och mäktiga klanen Chase att använda graven. Det var klanens överhuvud Thomas Chase nyfödda dotter Mary Ann Maria Chase som begravdes den 22 februari 1808 men vid denna gång var kistorna som fanns i graven orörda. Nästa gång graven kom att öppnas var den 6 juli 1812 för begravningen av Thomas Chase andra dotter, Dorkas Chase. Även denna gång var kistorna orörda.
När flickornas far Thomas Chase begravdes en månad senare, den 9 augusti 1812, upptäckte man något bisarrt och egendomligt. Mary Chases kista hade förföyttat sig från nordöstra hörnet av valvet till det motsatta hörnet så att det stod på kant med huvudet nedåt. Man trodde förståss att graven var skändad, men hur hade detta skett? Den mycket tunga marmorlocket som sluter graven var orörd.
Valvet öppnades igen den 25 september 1816, denna gång för spädbarnet Samuel Brewster Ames. Alla kistor utom Thomasina Goddards hade blivit omflyttade. Barnens kistor var tunga men Thomas Chase kista var så pass tung att det krävdes åtta man att flytta den. Man fixade till oredan och stängde graven.
Den 17 november 1816 var det dags igen då Samuel Brewster skulle begravas. Även denna gång var det kaos i kapellet. För tredje gången ställdes kistorna på sina rätta platser och graven bommades igen.
Valvet öppnades igen den 17 juli 1819, denna gång förThomasina Clark. Återigen var kistorna utspridda. Vid denna tid drog den mystiska händelser uppmärksamhethos Lord Combermere, guvernör i Barbados som deltog iClarks begravning. Graven blev noggrant granskad avguvernören och hans personal och man såg då att ingen hemlig ingång fanns till och man strödde sand på golvet för att se eventuella fotspår vid nästa gravöppning.
Den 18 april 1820, cirka åtta månader efter begravningen av Thomasina Clark kom graven att öppnas, inte pga. begravning utan för att kolla om saker och ting stod rätt till. Som väntat så var alla kistor utom Goddards flyttad. Denna gång stack Dorcas Chase arm ut från sidan av kistan. Sanden på golvet hade inte rörts och det fanns inga tecken på översvämning eller jordbävning.
Nu hade man ledsnat på problemet så man valde att överge graven och begrava kistorna på andra platser. Sedan dess står graven tom.
Vargabys Jungfrur
Vargabys Jungfrur är en tidningsutgåva som följde med i Hemmets Journal nr 40, 1984. Det är samma historia som berättas i nr 34 Kvinnan på stranden. Där André Brink söker efter den drabbade i hans genration och efter många omständigheter kommer över historien om Vargaby i Älvdalen.
I tidningsversionen är inga namn på personerna utbytta man får bara en mer samlad historia än den i Isfolket eftersom den där är iväv i alla övriga händelser som sker runt André.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Dörren till det fördolda
Dörren till det fördolda är en intressant bok i Margits utgåvor. Den publicerades första gången som följetong i Allers tidning nr 20-29 1976 och gavs ut som Allersroman 1977. Den har sen inte getts ut på något annat sätt så som i Sandemoserien eller i en nyare upplaga. Detta kan göra att den är lite svår att få tag på.
Det som är intressant är att i dörren till det fördolda nämns en figur som är misstänksamt lik Tengel den onde, detta långt före det att Margit började skriva Isfolket.
Historien är åter igen en sån som återanvänds i Isfolket. Nr 39 Rop av stumma röster. Här har namnen bytts ut och det handlar ist om Ellen och Nataniel. Grund historien är den samma även om det skiljer en del emellan dem. Förståligt då man inte kan baka in en historia på 160 sidor i en bok på 252 sidor.
Det ryktas även att det ska finnas en version som endast heter Jonathan, men jag har aldrig sett den versionen eller pratat med någon som har det.
Baksidetexten:
Både Marie och Jonathan har övernaturliga gåvor men också vanliga känslor. De råkar in i fantastiska händelser på grund av sina gåvor, men de bestormas också av kärlek bortom allt förnuft.
Andra ord om boken:
"Dörren till det fördolda" är kanske lite svårare att få tag på än de flesta andra av Margits gamla följetonger. I motsats till dem finns det bara det här Allersromanen. Den var inte med bland de följetonger som senare samlades ihop till Sandemoserien, som senast gavs ut i ny design för bara ett par år sedan. Orsaken är antagligen att berättelsen i "Dörren till det fördolda" skrevs om och inlemmades i Sagan om Isfolket. Bok 39, "Rop av stumma röster", är till stora delar exakt likadan som "Dörren till det fördolda", men där har det utökats och ingår i ett större sammanhang. Jag hade nästan glömt hur dålig, eller snarare ofärdig, "Dörren till det fördolda" är. Huvudpersonen Marie berättar t.ex. om ett skräckfyllt barndomsminne som den mystiske Jonathan blir intresserad av, men sedan blir det inte mer av det. Den sista av de olika småäventyren som Marie och Jonathan råkar ut för blir bara konstigt, ett helt random monster som de måste försöka bekämpa eller överlista. I Sagan om Isfolket blir samma händelse en viktig milstolpe i seriens övergripande handling.
Marie (som i Sagan om Isfolket kommer heta Ellen) ska sommarjobba på ett avsides beläget hotell som omgärdas av spökrykten. En natt börjat oförklarliga saker hända och hon flyr hals över huvud till den pyttelilla polisstationen i närmaste samhälle. En uppenbarligen okonventionell polis föreslår att de kontaktar Jonathan (efternamnet hålls hemligt, i Sagan om Isfolket heter han Nataniel Gard) som har övernaturliga gåvor och ibland hjälper polisen med att t.ex. hitta försvunna personer. Jonathan går med på att hjälpa till eftersom Marie intresserar honom. Det verkar som om hon också har någon sorts gåva, men inte av samma slag som Jonathans.
Och så är det några fler fall med mer eller mindre övernaturlig förklaring. Väldigt episodiskt för att vara en följetong, tycker jag. Det blir dåliga cliffhangers när fall avslutas hela tiden. Den här boken är mest rolig som Isfolks-kuriosa, inte så mycket för berättelsen. Den har man förstås redan läst en bättre version av i Sagan om Isfolket.
Likkistorna på Barbados
I nr 35, Vandring i mörkret nämns historien om likkistorna på barbados. Här är den igen:
På Christ Church Parish Church i staden Oistins på Barbados finns den mytomspunna gravkammaren "Chase Vault".
Graven kom att börja användas i mitten av 1700-talet och varje gång som den har öppnats så har de mycket tunga kistorna ändrat position. Det ver en man som hette James Elliot som ordnade gravkammaren för sin egen del 1724. Dock begravdes aldrig Elliot där och graven förblev tom fram till 13:e juli 1807 då Thomasina Goddard tog sin sista vila i kapellet. Omkring ett år senare började den rika och mäktiga klanen Chase att använda graven. Det var klanens överhuvud Thomas Chase nyfödda dotter Mary Ann Maria Chase som begravdes den 22 februari 1808 men vid denna gång var kistorna som fanns i graven orörda. Nästa gång graven kom att öppnas var den 6 juli 1812 för begravningen av Thomas Chase andra dotter, Dorkas Chase. Även denna gång var kistorna orörda.
När flickornas far Thomas Chase begravdes en månad senare, den 9 augusti 1812, upptäckte man något bisarrt och egendomligt. Mary Chases kista hade förföyttat sig från nordöstra hörnet av valvet till det motsatta hörnet så att det stod på kant med huvudet nedåt. Man trodde förståss att graven var skändad, men hur hade detta skett? Den mycket tunga marmorlocket som sluter graven var orörd.
Valvet öppnades igen den 25 september 1816, denna gång för spädbarnet Samuel Brewster Ames. Alla kistor utom Thomasina Goddards hade blivit omflyttade. Barnens kistor var tunga men Thomas Chase kista var så pass tung att det krävdes åtta man att flytta den. Man fixade till oredan och stängde graven.
Den 17 november 1816 var det dags igen då Samuel Brewster skulle begravas. Även denna gång var det kaos i kapellet. För tredje gången ställdes kistorna på sina rätta platser och graven bommades igen.
Valvet öppnades igen den 17 juli 1819, denna gång förThomasina Clark. Återigen var kistorna utspridda. Vid denna tid drog den mystiska händelser uppmärksamhethos Lord Combermere, guvernör i Barbados som deltog iClarks begravning. Graven blev noggrant granskad avguvernören och hans personal och man såg då att ingen hemlig ingång fanns till och man strödde sand på golvet för att se eventuella fotspår vid nästa gravöppning.
Den 18 april 1820, cirka åtta månader efter begravningen av Thomasina Clark kom graven att öppnas, inte pga. begravning utan för att kolla om saker och ting stod rätt till. Som väntat så var alla kistor utom Goddards flyttad. Denna gång stack Dorcas Chase arm ut från sidan av kistan. Sanden på golvet hade inte rörts och det fanns inga tecken på översvämning eller jordbävning.
Nu hade man ledsnat på problemet så man valde att överge graven och begrava kistorna på andra platser. Sedan dess står graven tom.
Vargabys Jungfrur
Vargabys Jungfrur är en tidningsutgåva som följde med i Hemmets Journal nr 40, 1984. Det är samma historia som berättas i nr 34 Kvinnan på stranden. Där André Brink söker efter den drabbade i hans genration och efter många omständigheter kommer över historien om Vargaby i Älvdalen.
I tidningsversionen är inga namn på personerna utbytta man får bara en mer samlad historia än den i Isfolket eftersom den där är iväv i alla övriga händelser som sker runt André.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Marie (som i Sagan om Isfolket kommer heta Ellen) ska sommarjobba på ett avsides beläget hotell som omgärdas av spökrykten. En natt börjat oförklarliga saker hända och hon flyr hals över huvud till den pyttelilla polisstationen i närmaste samhälle. En uppenbarligen okonventionell polis föreslår att de kontaktar Jonathan (efternamnet hålls hemligt, i Sagan om Isfolket heter han Nataniel Gard) som har övernaturliga gåvor och ibland hjälper polisen med att t.ex. hitta försvunna personer. Jonathan går med på att hjälpa till eftersom Marie intresserar honom. Det verkar som om hon också har någon sorts gåva, men inte av samma slag som Jonathans.
Och så är det några fler fall med mer eller mindre övernaturlig förklaring. Väldigt episodiskt för att vara en följetong, tycker jag. Det blir dåliga cliffhangers när fall avslutas hela tiden. Den här boken är mest rolig som Isfolks-kuriosa, inte så mycket för berättelsen. Den har man förstås redan läst en bättre version av i Sagan om Isfolket.
Likkistorna på Barbados
I nr 35, Vandring i mörkret nämns historien om likkistorna på barbados. Här är den igen:
På Christ Church Parish Church i staden Oistins på Barbados finns den mytomspunna gravkammaren "Chase Vault".
Graven kom att börja användas i mitten av 1700-talet och varje gång som den har öppnats så har de mycket tunga kistorna ändrat position. Det ver en man som hette James Elliot som ordnade gravkammaren för sin egen del 1724. Dock begravdes aldrig Elliot där och graven förblev tom fram till 13:e juli 1807 då Thomasina Goddard tog sin sista vila i kapellet. Omkring ett år senare började den rika och mäktiga klanen Chase att använda graven. Det var klanens överhuvud Thomas Chase nyfödda dotter Mary Ann Maria Chase som begravdes den 22 februari 1808 men vid denna gång var kistorna som fanns i graven orörda. Nästa gång graven kom att öppnas var den 6 juli 1812 för begravningen av Thomas Chase andra dotter, Dorkas Chase. Även denna gång var kistorna orörda.
När flickornas far Thomas Chase begravdes en månad senare, den 9 augusti 1812, upptäckte man något bisarrt och egendomligt. Mary Chases kista hade förföyttat sig från nordöstra hörnet av valvet till det motsatta hörnet så att det stod på kant med huvudet nedåt. Man trodde förståss att graven var skändad, men hur hade detta skett? Den mycket tunga marmorlocket som sluter graven var orörd.
Valvet öppnades igen den 25 september 1816, denna gång för spädbarnet Samuel Brewster Ames. Alla kistor utom Thomasina Goddards hade blivit omflyttade. Barnens kistor var tunga men Thomas Chase kista var så pass tung att det krävdes åtta man att flytta den. Man fixade till oredan och stängde graven.
Den 17 november 1816 var det dags igen då Samuel Brewster skulle begravas. Även denna gång var det kaos i kapellet. För tredje gången ställdes kistorna på sina rätta platser och graven bommades igen.
Valvet öppnades igen den 17 juli 1819, denna gång förThomasina Clark. Återigen var kistorna utspridda. Vid denna tid drog den mystiska händelser uppmärksamhethos Lord Combermere, guvernör i Barbados som deltog iClarks begravning. Graven blev noggrant granskad avguvernören och hans personal och man såg då att ingen hemlig ingång fanns till och man strödde sand på golvet för att se eventuella fotspår vid nästa gravöppning.
Den 18 april 1820, cirka åtta månader efter begravningen av Thomasina Clark kom graven att öppnas, inte pga. begravning utan för att kolla om saker och ting stod rätt till. Som väntat så var alla kistor utom Goddards flyttad. Denna gång stack Dorcas Chase arm ut från sidan av kistan. Sanden på golvet hade inte rörts och det fanns inga tecken på översvämning eller jordbävning.
Nu hade man ledsnat på problemet så man valde att överge graven och begrava kistorna på andra platser. Sedan dess står graven tom.
Vargabys Jungfrur
Vargabys Jungfrur är en tidningsutgåva som följde med i Hemmets Journal nr 40, 1984. Det är samma historia som berättas i nr 34 Kvinnan på stranden. Där André Brink söker efter den drabbade i hans genration och efter många omständigheter kommer över historien om Vargaby i Älvdalen.
I tidningsversionen är inga namn på personerna utbytta man får bara en mer samlad historia än den i Isfolket eftersom den där är iväv i alla övriga händelser som sker runt André.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Graven kom att börja användas i mitten av 1700-talet och varje gång som den har öppnats så har de mycket tunga kistorna ändrat position. Det ver en man som hette James Elliot som ordnade gravkammaren för sin egen del 1724. Dock begravdes aldrig Elliot där och graven förblev tom fram till 13:e juli 1807 då Thomasina Goddard tog sin sista vila i kapellet. Omkring ett år senare började den rika och mäktiga klanen Chase att använda graven. Det var klanens överhuvud Thomas Chase nyfödda dotter Mary Ann Maria Chase som begravdes den 22 februari 1808 men vid denna gång var kistorna som fanns i graven orörda. Nästa gång graven kom att öppnas var den 6 juli 1812 för begravningen av Thomas Chase andra dotter, Dorkas Chase. Även denna gång var kistorna orörda.
Valvet öppnades igen den 25 september 1816, denna gång för spädbarnet Samuel Brewster Ames. Alla kistor utom Thomasina Goddards hade blivit omflyttade. Barnens kistor var tunga men Thomas Chase kista var så pass tung att det krävdes åtta man att flytta den. Man fixade till oredan och stängde graven.
Den 17 november 1816 var det dags igen då Samuel Brewster skulle begravas. Även denna gång var det kaos i kapellet. För tredje gången ställdes kistorna på sina rätta platser och graven bommades igen.
Valvet öppnades igen den 17 juli 1819, denna gång förThomasina Clark. Återigen var kistorna utspridda. Vid denna tid drog den mystiska händelser uppmärksamhethos Lord Combermere, guvernör i Barbados som deltog iClarks begravning. Graven blev noggrant granskad avguvernören och hans personal och man såg då att ingen hemlig ingång fanns till och man strödde sand på golvet för att se eventuella fotspår vid nästa gravöppning.
Den 18 april 1820, cirka åtta månader efter begravningen av Thomasina Clark kom graven att öppnas, inte pga. begravning utan för att kolla om saker och ting stod rätt till. Som väntat så var alla kistor utom Goddards flyttad. Denna gång stack Dorcas Chase arm ut från sidan av kistan. Sanden på golvet hade inte rörts och det fanns inga tecken på översvämning eller jordbävning.
Nu hade man ledsnat på problemet så man valde att överge graven och begrava kistorna på andra platser. Sedan dess står graven tom.
Vargabys Jungfrur
Vargabys Jungfrur är en tidningsutgåva som följde med i Hemmets Journal nr 40, 1984. Det är samma historia som berättas i nr 34 Kvinnan på stranden. Där André Brink söker efter den drabbade i hans genration och efter många omständigheter kommer över historien om Vargaby i Älvdalen.
I tidningsversionen är inga namn på personerna utbytta man får bara en mer samlad historia än den i Isfolket eftersom den där är iväv i alla övriga händelser som sker runt André.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Att köpa böckerna
När det gäller Margits böcker så finns det mycket att välja på. Du kanske söker en hel serie, bara någon enstaka bok, inbunden eller pocket? Det kan därför vara svårt och veta hur man ska få tag på alla dessa olika böcker. Jag tänker därför tipsa om olika sidor där du kan leta dig fram.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Facebook: Grupp där man får sälja och köpa böcker och artiklar relaterade till Margit Sandemo och hennes verk.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Itunes: Endast E-böcker av Raymond Husac som gör en seriebok baserad på Sagan om Isfolket.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
Kommentera gärna inlägget om du själv har ett tips på var man kan köpa böcker av Margit Sandemo.
(Uppdaterat Inlägg)
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Tradera; Auktions site där du kan buda på olika begagnade böcker. Här kan man ofta fynda böcker till riktigt låga priser. Oftast hittar man också böcker som kan vara svåra att få tag på i andra butiker.
Bokus; Här köper du böcker i nyskick. Det är lätt att bläddra sig fram med hjälp av menyn till vänster. Man kan välja fraktfritt, så frakten är gratis.
Bokbörsen; Här kan du också köpa begagnade böcker och fynda till bra priser.
Bokia; Här köper du böcker i nyskick.
Adlibris; Här köper du böcker i nyskick. Med hjälp av menyn över sökresultaten är det lätt och hitta det du söker.
CDON; Här köper du böcker i nyskick.
Trots dessa tips måste jag ändå säga att de största fynden brukar man göra på loppisar och anitikvariat. Där kan du hitta sällsynta Sandemoböcker för bara nån kr eller två. Själv har jag köpt det mesta av min samling så. För som alltid när det gäller internet så blir det ju en viss fraktkostnad att få böckerna hem till dig.
1. Trollbunden
Titel: Trollbunden
Del: 1/47
Serie: Sagan om Isfolket
Utgivningsår: 1982
Förlag: Boknöje
ISBN: 9789177101505
Texten på baksidan av boken:
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det bara en i isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
Norska Trollbundet (har samma bokframsidor som sverige)
Danska Troldbunden
Isländska Álagafjötrar
Polska Zauroczenie
Ungerska Varázslat (har samma bokframsidor som sverige)
Ryska Околдованная
Engelska Spellbound
Tyska Der Zauberbund
Storytel: https://www.storytel.se/trollbunden-bok-6324
Kuriosa/Övrigt: Margit såg en bild av en kyrkmålning i en tidning, det var det som inspirerade henne att börja skriva om Isfolket.
Andras ord om boken:
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?
Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.
Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag har läst Sagan om Isfolket flera gånger, men nu var det faktiskt tolv år sedan sist om man bortser från att jag har läst första delen på engelska. För tolv år sedan tyckte jag att jag kunde böckerna lite för bra och ville glömma bort lite av dem innan jag läste nästa gång. Tolv år ska väl vara tillräckligt! Jag märkte faktiskt nu när jag läste "Trollbunden" att jag inte hade texten i färskt minne, även om jag fortfarande minns handlingen i detalj.
Jag har inte oroat mig för att jag skulle ha vuxit ifrån böckerna. Jag läste serien flera gånger mellan jag var 16 och 22 år och nu är jag 34, så man skulle kunna tänka sig att jag inte gillar riktigt samma sorts böcker idag. Men jag har ju läst andra böcker av Margit Sandemo hela tiden. Antagligen sämre böcker. Och jag gillar ju dem. Så jag tänker att den här omläsningen blir bra. Jag ska mysläsa hämningslöst. ;-)
Så, vad handlar boken om då? Om du nu mot förmodan inte har läst den ... Jo, vi har det mystiska Isfolket, en grupp häxor och trollkarlar som lär bo i en otillgänglig fjälldal i norska Trøndelag. Det är i alla fall det som huvudpersonen Silje i den första boken har fått höra. Själv har hon fått för sig att det snarast är demoner som bor i fjällen. I verkligheten är det människor som har samlats i en dold fjälldal, men oftast för att de varit förföljda i världen utanför. Inte sällan för att de har begått brott, och några är faktiskt häxor. Fast det är egentligen en släkt, som har levt i Isfolkets dal i många generationer som är det egentliga Isfolket. Innebörden av begreppet Isfolket kommer ändras under seriens gång. Det är något av det jag tycker bäst om med böckerna, att man får reda på lite i taget. Från början vet vi inte så mycket om Isfolket, och inte ens Tengel, den manlige huvudpersonen, som faktiskt tillhör Isfolksätten, känner till hur hans släkt fick en förbannelse över sig. Det finns myter, men ingen känner längre till de verkliga omständigheterna.
Det är 1581. Silje är sexton år och har körts bort från sitt hem efter att hela hennes familj dog i pesten. Hon har tagit sig till staden, Trondheim, men ingen vågar släppa in någon i sitt hus när pesten härjar. Det börjar bli mycket kallt om nätterna, och Silje inser att hon måste ta sig ut till likbålen vid galgbacken för att inte frysa ihjäl. Och på vägen dit möter hon flera människor som kommer förändra hennes liv helt. Visst låter det spännande?
(Uppdaterat innehåll)
Baksidetexten (alla bökerna)
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång...
2. Häxjakten
Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel...
3. Avgrunden
Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv...
4. Längtan
Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert...
5. Dödssynden
I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden...
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom...
7. Spökslottet
När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år...
Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt?
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket...
9. Den ensamme
Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten...
10. Vinterstorm
Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd...
11. Blodshämnd
På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen...
12. Feber i blodet
Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända...
13. Satans fotspår
Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...?
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen...
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd...
16. Galgdockan
Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken...
17. Dödens trädgård
Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav...
18. Bakom fasaden
Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror...
19. Drakens tänder
Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se...
20. Korpens vingar
I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet...
21. Vargtimmen
Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan.
Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla...
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga...
23. Våroffer
Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv.
För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga...
24. Djupt i jorden
Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne.
Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade...
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala...
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den...
Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes...
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne.
Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige...
28. Is och eld
Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is...
29. Lucifers kärlek
Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap.
Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof...
30. Människadjuret
Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv...
31. Färjkarlen
Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig...
32. Hunger
Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen...
33. Nattens demon
Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom...
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd...
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle...
36. Trollmåne
Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik...
37. Stad i skräck
En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen.
Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit...
38. Små män kastar långa skuggor
Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland...
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på.
Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana...
40. Fångad av tiden
Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde.
Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...?
41. Demonernas fjäll
Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade.
Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont...
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott.
Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem...
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa.
Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan...
44. Den onda dagen
Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare.
Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra...
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka.
Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen...
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån...
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid.
Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
(Uppdaterat inlägg)
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
|
Sagan om Isfolket |
|
|
1. Trollbunden Silje Arngrimsdotter var bara sjutton år när pesten tog alla hennes släktingar 1581. Utsvulten och frusen och med två små barn att ta hand om sökte hon sig till likbålen utanför Trondheim för att söka värme. Märkligt nog var det vara en i Isfolkets ätt som hjälpte henne i nödens stund - en man som Silje fann närmast djurisk och skrämmande, men underligt tilldragande på samma gång... |
 |
 |
2. Häxjakten Silje och Tengel hade fallit till ro i Isfolkets dal, och Silje var lycklig som Tengels hustru. Ändå längtade hon ut ur denna trånga dal med dess märkliga trångsynta människor. I synnerhet fruktade hon Hanna, denna uråldriga häxa som förtjust lärt Tengels systerdotter Sol, alla sina häxkonster. Nu vilade hotet om en kommande katastrof över dalen och dess invånare. Hanna hade förutspått det, och hon hade aldrig fel... |
|
3. Avgrunden Sol Angelica har fyllt 20 och skall resa ut i den stora världen. Äntligen är hon fri. Fri till att söka häxorna vid Brösarps Backar. Fri att dyrka mörkrets makter och göra allt det som hon så länge drömt om. Men Sol är inte bara upptagen av det onda. För sina närmaste är hon beredd att gå genom eld och vatten. Ja, till och med att offra sitt eget liv... |
 |
 |
4. Längtan Yrja Mattisasdotter var tjock och klumpig och svårt missbildad av sjukdom. Folk gjorde narr av den fattiga flickan och kallade henne Tisteln. Yrja hade en stor sorg, hon var djupt och olyckligt förälskad i den rike och duktige Tarald, son till baronen Dag Meiden och Liv av Isfolket. Tarald hade dock bara ögon för sin vackra kusin Sunniva. På grund av det onda arvet skulle ett förhållande mellan dom bli ödesdigert... |
|
5. Dödssynden I Europa rasar 30-åriga kriget och även Isfolkets unga män har känning av det. Men unga Cecilie Meiden , Tengels dotterdotter, har sina högst personliga problem. hon är gravid - med en man som till råga på allt är präst. Hennes gode vän Alexander Paladin står också inför en katastrof. Ryktena säger att han gjort sig skyldig till en oförlåtlig synd, som straffas med döden... |
 |
 |
Tarjei Lind av Isfolket hade lovat sin farfar Tengel att försöka finna en värdig arvtagare till Isfolkets hemliga läkemedel och recept. Tarjei bestämde sig för att ge samlingen till Mattias, den listige Kolgrims yngre halvbror. När Kolgrim blev klar över detta slog ondskapen ut i full blom... |
|
7. Spökslottet När unge Tancred Paladin träffade en vettskrämd flicka i skogen blev han för första gången förälskad. Men då han senare sökte efter henne fann han ett slott som inte existerade längre och en kvinna som varit död i många år... Var det hela en mardröm eller höll han på att bli galen? Kunde det möjligen vara Isfolkets märkliga arv som spelade honom ett spratt? |
 |
 |
Hilde var dotter till bödeln, och därför var hon utstött och illa omtyckt. Hon och hennes far hånades av alla, ingen ville ens komma i närheten av dem, förrän den dagen då fyra kvinnolik hittades i närheten av deras eländiga hus. men dessa fasansfulla mord förändrade helt Hildes liv, för på grund av dem, så mötte hon Mattias Meiden och Andreas Lind från Isfolket... |
|
9. Den ensamme Mikael Lind av Isfolket var en ensam och djupt olycklig ung man. I hela sitt liv hade han varit tvungen att lyda andra. När han så blev tvingad att gifta sig med den katolska och mycket dygdiga Anette och därefter utsänd i ett krig han hatade, kände han sig som vid avgrundens rand. Och mötet med den mystiska, svartklädda kvinnan i ett främmande land blev själva nådestöten... |
 |
 |
10. Vinterstorm Vid sjutton års ålder, förälskade Villemo Kalebsdotter sig kompromisslöst i den åtta år äldre Eldar Svarteskogen. Lite på grund av att alla sa att Eldar var av dåligt blod och en professionell kvinnoförförare. Villemo fick dyrt betala för sin blinda tro på Eldar, som trots sin unga ålder hade blandat sig i uppror och blodshämnd... |
|
11. Blodshämnd På grund av ett olyckligt kärleksförhållande, blev Villemo Kalebsdotter inblandad i mordet på den mäktige Wallarbondens son. Wallar ville hämnas - till varje pris. När så Villemo blev utsatt för en mängd plötsliga olyckor, vände hon sig till sin fyrmänning Dominic Lind av Isfolket, för att få hjälp. Dominic kom, men då var Villemo spårlöst försvunnen... |
 |
 |
12. Feber i blodet Då Villemo äntligen fick återse sin älskade Dominic på en släktings bröllop i Danmark, hade hennes längtan vuxit sig så stark att det var som feber i blodet. Hennes kärlek fick henne att rymma från sin familj och fara efter Dominic in i Göingeskogarna, där de beryktade snapphanarna gjorde en snabb process på alla okända... |
|
13. Satans fotspår Spåren efter honom var skrämmande: en naken människofot - och en som inte riktigt kunde identifieras. Han for fram som en djävul och dödade alla som hotade honom. Dominic, Villemo och Niklas av Isfolket förstod att det var denna djävul de var utvalda att stoppa. Men vem var han - och hur skulle de kunna oskadliggöra ett monster som verkade vara odödlig...? |
 |
 |
Tristan Paladin var den känsligaste och olyckligaste av Isfolkets män. Han hade inte mycket att leva för tills han mötte Hildegard. Hildegard som blivit slagen och hunsad av sin man och som led av en livshotande sjukdom. Ridderlig som han var, ville Tristan hjälpa den stackars kvinnan, Det var genom henne han fick vetskap om en ond orden som offrat människor och som ville störta kungen... |
|
När Karl XII bestämde sig för att erövra Ryssland, anade han inte hur mycket sorg och elände han skulle komma att förorsaka. Vendel Grip av Isfolket var en av många som hamnade i ett ryskt fängelse långt inne i Sibirien. Slutligen lyckades han rymma i en gammal båt. Starka strömmar förde honom norrut till tundran vid Karahavets kust - och otroligt nog till en mycket avlägsen gren av Isfolkets stamträd... |
 |
 |
16. Galgdockan Tre från Isfolkets ätt gav sig ut på den länga resan norrut mot Isfolkets glömda dal. Det var den unge Dan Lind och hans släktingar Ingrid Lind och Ulvehedin Paladin, båda födda med övernaturliga krafter. Dans´s syfte med resan var rent vetenskaplig medan de andra två var ute efter den märkliga trolldomsroten man trodde fanns där. Den kallades galgblomman - för det berättades att den växte på galgbacken... |
|
17. Dödens trädgård Daniel Lind av Isfolket åkte ensam ut på en lång resa mot Karahavets bredder. Där träffade han Vendels dotter, Shira som var utvald till att krossa Isfolkets onda förbannelse. Först måste Shira gå igenom en massa omänskliga prov som blev som en enda lång skräckinjagande färd genom själva Dödens Hav... |
 |
 |
18. Bakom fasaden Elisabet Paladin var mycket bestämd och lät sig inte påverkas av sin mors ständiga tjat om fina familjer, och en rik äkta man. Ingen man hade lyckats fånga hennes intresse - tills hon mätte Vermund Tark. Men när Vermund kom för att tala om äktenskap med hennes föräldrar, var det inte för sin egen skull han friade - utan för sin yngre bror... |
|
19. Drakens tänder Då Sölve Lind nästan var vuxen, upptäckte han att han var en av Isfolkets utvalda och att han hade onaturliga gåvor. Allt han verkligen önskade sig fick han, även om önskingarna både var egoistiska och kriminella. Hänsynslöst utnyttgade Sölve sina gåvor till att skaffa sig rikedom och vackra älskarinnor. Ända tills han oväntat fick veta att han hade fått en son - ett vidunder som ingen i världen någonsin fick se... |
 |
 |
20. Korpens vingar I en mörk dal långt inne i de Transylvaniska alperna låg en liten bortglömd by och ett skräckinjagande slott. Många männsiskor hade förvillat sig dit och ingen hade någonsin återvänt. Hit kom också Heike Lind och hans vänner Mira och Peter. De upptäckte att invånarna i den lilla byn levde i en ständig fruktan - och att den fruktan var starkt förknippad med furstinnan Feodora och den vackra Nicola som kom från det närliggande slottet... |
|
21. Vargtimmen Gunilla i Knaphult uppfostades i Herrans tukt och förmaning. Det betydde prygel för synder hon aldrig begått. Hennes fars stora dröm var att gifta bort henne med den förnäme Arv Grip, trots att Gunilla älskade en ennan. Men så kom Arvs släkting, Heike Lind av Isfolket, till socknen. Med sina speciella gåvor upptäckte han snabbt att både Gunilla och Arv behövde hans hjälp - och han kände faran som kom från den djupa skogen. Ett dödligt hot mot dem alla... |
 |
 |
När Heike Lind av Isfolket till slut återvände till Norge för att kräva sitt rättmätiga arv, upptäckte han att alla hans släktingar var borta, och att skrupelfria bedragare hade svindlat till sig egendomen. Heike visste inte vad han skulle ta sig till - innan han fann den folkskygga flickan som strövade runt i skogen som en skugga... |
|
23. Våroffer Vinga Tark och Heike Lind, båda tillhörande Isfolket, hade inlett kampen för att få tillbaka släktens egendomar. Men ännu satt den hänsnslöse domaren Snivel på Gråstensholm, Heikes rättmätiga arv. För att besegra domaren var Heike tvungen att använda sina "onda" gåvor för att frambesvärja övernaturliga krafter. Till detta behövde han hjälp av enn jungfru - men kunde han offra sin högt älskade Vinga... |
 |
 |
24. Djupt i jorden Anna Maria Olsdotter kom till den lilla gruvbyn Ytterheden i Sverige för att starta en skola för arbetarnas barn. Men alla var inte lika gladeeee åt att ha henne där och till slut försökte någon att döda henne. Anna Maria skrev till sin släkting Heike Lind och bad om hjälp. Då Heike kom, var det i sista minuten - för nu var flera allvarligt hotade... |
|
Redan som barn upptäckte Tula Backe att hon inte var som andra. Att hon inte använde sina medfödda talanger enbart i de godas tjänst, visade att hon var en av Isfolkets drabbade. Men en ond makt som var oändligt mycket starkare än hon, smidde sina djävulska planer. Det var Tengel den onde, som hade utsett Tula till den som skulle väcka upp honom ur hans långa dvala... |
 |
 |
Redan som barn hörde Eskil Lind talas om den otroliga skatten som skulle vara gömd där. Efter det, drömde han alltid om skatten, och när han blev vuxen, gav han sig iväg för att leta rätt på den... Men i Eldafjord fann han girighet, ondska och en mycket olycklig kvinna med dödsjuk son. Dessutom, alla som hade letat efter skatten, hade gått en ond bråd död till mötes... |
|
Unge Christer Tomasson trodde bestämt att han var en av Isfolkets drabbade då han mötte den svaga och kuvade Magdalena på en kuranstalt. Med sin fantastiska förmåga skulle han lätt kunna hjälpa henne. Men Magdalena försvann, och en annan flicka kom i hennes ställe. Christer förstod att något förfärande hade hänt, och sanningen skulle till slut skaka hela Sverige... |
 |
 |
28. Is och eld Belinda var familjens svarta får. Hon var den dumma och klupiga flickan som alltid hade fått stå i skuggan av sin präktiga storasyster Signe. Men känslorna som brann i Belinda, var heta som av eld. Då hon för första gången mötte enstöringen Viljar av Isfolket, blev hon skrämd. För Viljar ansågs som lite galen, och hans ögon var kalla som av is... |
|
29. Lucifers kärlek Saga Simon var en av Isfolkets utvalda. När hon fick veta att hennes släktingar i Norge behövde hennes hjälp gav hon sig iväg på en mycket strapatsrik resa mot gränsen. Ödet förde henne samman med två vackra, äventyrliga män som blev hennes resesällskap. Den ene blev helt vild av begär efter Saga, och det var tveksamt om den andre var stark nog att förhindra en katastrof... |
 |
 |
30. Människadjuret Tvillingarna Marco ooch Ulvar var så olika som två bröder kan vara: Marco var vacker som en gud medan Ulvar var groteskare än det värsta odjur. Isfolket visste att de två hade blivit utvalda till var sin uppgift - men ingen förstod hur det skulle kunna komma något gott ur Ulvar, han som var lika full av ondska som djävulen själv... |
|
31. Färjkarlen Benedikte Lind var en av Isfolkets utvalda. Tillsamans med studenten Sander Brink och en handfull andra människor skulle hon lösa en fasansfull gåta. Jakten på lösningen innehöll både ett spökhus och mystiska likfynd. Mitt i allt det ohyggliga som utspelades runt omkring dem, blev Benedikte bottenlöst förälskad i Sander. Det var en hopplös kärlek, Sander kunde få vem han ville - och Benedikte visste att hon var både ful och tråkig... |
 |
 |
32. Hunger Marit i Svelten hade alltid varit ensam, och nu låg hon inför döden. För att göra hennes sista tid lycklig, förklarade Christoffer Volden henne sin kärlek och lovade att gifta sig med henne. Då Marit mot all förmodan blev bättre, fick Christoffer kalla fötter. Hans Isfolks-ära förbjöd honom att ta tillbaka sitt ord - men han var redan förlovad med den rika Lise-Merete Gustavsen... |
|
33. Nattens demon Han var Tamlin, nattens demon, sänd av Tengel den onde för att spionera på Isfolket. Han uppsökte dem i deras mardrömmar och luskade reda på deras planer för framtiden. Men Tamlin hade inte räknat med unga Vanja, som till och med efter Isfolkets mått hade mycket speciella gåvor. För även om Tamlin var osynlig för alla andra, kunde Vanja se honom - och förälska sig i honom... |
 |
 |
André Brink var utsedd till att finna Isfolkets drabbade i sin generation. Jakten förde honom till Trondheim, där en olycklig kvinna fått ett dödfött, starkt missbildat barn. Kunde Isfolket ha andra ättlingar än de han kände till? André fann kvinnosaksförespråkaren Mali och den hjälpsamma Nette, och spåren ledde de tre till Sverige. Där väntade en ofattbar ondska på sin gruvliga hämnd... |
|
I Marimas i Spanien satt en amatörkompositör och exprimenterade med trollstämd musik. Han slutförde aldrig verket, men bara tonerna var nog för att få den onde Tengel att röra på sig. I all hast blev Vetle sänd av Isfolket för att förstöra noterna innan en katastrof skulle kunna inträffa. Men Tengel hade mäktiga medhjälpare och en av de allra värsta var redan på väg för att stoppa Vetle... |
 |
 |
36. Trollmåne Christa Lind var utvald till att föda Isfolkets alldeles speciella barn, som med tiden skulle ta upp kampen mot Tengel den onde. Christas styvfar ville att hon skulle gifta sig med den kristne änkemannen Abel. Men han var dubbelt så gammal som Christa och hade dessutom sju söner. Då gick hennes tankar till den fattige torparsonen Linde-Lou, över vilken det vilade en förunderlig mystik... |
|
37. Stad i skräck En råkall januaridag 1937 kom döden till byn Halden, med en fripassagerare på ett skepp från Rotterdam. Bland de många, som blivit hotade till livet, var den självutplånande och underkuvade Vinnie Dahlen. Polismannen Rickard Brink av Isfolket fick uppgiften att hindra katastrofen. Men för att klara av den måste han först vinna den förskrämda flickan Vinnies tillit... |
 |
 |
38. Små män kastar långa skuggor Som liten flicka blev Karin Volden vid två tillfällen brutalt våldtagen. Även om hon till en viss del lyckades förskjuta de grymma upplevelserna, blev hon med tiden alltmer sluten och rädd för kontakt med andra människor. Under kriget blev hon utsatt för ett nytt övergrepp, och då blev det en våldsam reaktion. Värre blev det då hon kände att det var överfallets - och därmed hennes- fel att brodern Jonathan blev skickad till ett koncentrationsläger i Tyskland... |
|
Nataniel Gard av Isfolket - son i 15:e generation från Tengel och Silje - och utvald till att leda den slutgiltiga kampen mot Tengel den onde. Men ännu var han inte mogen, utan behövde andra svåra uppgifter att träna sig på. Ellen Knutsen hade upplevt många hemska och mystiska saker, och även personligen var hon något av en gåta. Det skulle visa sig att dessa två hade mer gemensamt än vad Nataniel först kunde ana... |
 |
 |
40. Fångad av tiden Tova Brink var en av Isfolkets svårast drabbade, hennes utseende fick folk att snabbt dra sig undan i vämjelse - och hon kallades allmänt för häxa. Trots detta var hon utvald till att medverka i ättens kamp mot Tengel den onde. Men Tova själv hade helt andra planer. Den enda gången hon kunde känna riktig glädje, var när hon lyckades göra livet surt för andra. Var det då inte mer naturligt för henne att gå i Tengel den ondes tjänst...? |
|
41. Demonernas fjäll Nataniel Gard var den som blivit utvald att leda kampen mot Isfolkets onde stamfader, men för att klarrra detta måste han få hjälp, och det var den svårt drabbade Tova Brink och Ellen skogsrud som blev han närmaste allierade. Men skulle Tengel den onde låta sig besegras, måste alla tänkbara resurser sättas in i striden. Därför samlades hela släkten vid Demonernas fjäll, där mycket skulle avslöjas - både på gott och ont... |
 |
 |
Efter Isfolkets hemliga möte i Demonernas fjäll stod det klart att kampen mot Tengel den onde skulle bli mycket svårare och farligare än någon hade trott. Fem av Isfolkets medlemmar gav sig av mot Tröndelag och Isfolkets glömda dal - och blev då varse att Tengel den onde hade en stor skara anhängare på jakt efter dem... |
|
Kampen mot Tengel den onde hade utvecklat sig till en livsfarlig kapplöpnning, där det gällde att komma först till Isfolkets dal. Isfolket hade goda hjälpare, men Tengels skara var otroligt starka och inte minst hänsynslösa. Mitt uppe i denna striden upplevde den olycksfödde Tova sitt livs första och kanske enda svärmeri - med den dödssjuke irländaren Ian Morahan... |
 |
 |
44. Den onda dagen Det var en svart dag i Isfolkets historia. Tengel den onde och hans högra hand, den grymme Lynx, samlade hela sin styrka för att krossa Isfolket och deras hjälpare. Och Tengels hantlangare var många - legosoldater, krigsförbrytare, bildsköna, förföriska häxor och panskarklädda ryttare som det verkade omöjligt att besegra... |
|
Marco var en av Isfolkets fem utvalda i kampen mot Tengel den onde. Han var den mystiske, en medhjälpare så stark att de andra inte kunde ana hans styrka. Men nu hade Marco fått ett nästan omöjligt uppdrag - att ödelägga den grymme Lynx, Tengels närmaste medarbetare. Och detta måste han klara utan att ta till sina starkaste vapen... |
 |
 |
Tengel den onde var klar att erövra världen. Sakta men säkert närmade han sig nu det svarta vattnet som skulle ge honom obegränsad makt. Och Isfolkets utvalda, som med Nataniel i spetsen var utsända för att stoppa Tengel den onde, satt fast i Det Stora Svalget - platsen som ännu ingen hade lyckats ta sig ut ifrån... |
|
Isfolkets långa och farliga kamp mot Tengel den onde var över. Tan-ghil, jordens gissel och plåga, var över för alltid. Men därmed var det inte garanterat att allt skulle bli bra i framtiden. Ännu var det många obesvarade frågor, och Isfolkets medlemmar hade spännande år framför sig...
|
|
 |
|
Kortfakta: 13
Den 10 September 1980 började Margit skriva på Isfolket enligt hennes egna anteckningar.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Blogg fix
Jag har från och med igår gjort en förändring på bloggen.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Nu finns det en Infinite Scroll inlagd så när man scrollar neråt kommer det "aldrig" ta stopp och man kan läsa alla inlägg direkt på första sidan om man vill.
Det ska nu fungera över hela bloggen. Så klickar du på tex Isfolket - Böckerna i Kategorivalet så ska du nu kunna scrolla igenom allt även om det är mycket i just den kategorin.
Samma historia flera gånger
Som läsare och framförallt för Margits fans kan man ibland bli lite förvirrad om läst flera av hennes böcker. Margit har nämligen tendensen att återvinna sina historier och ibland blir vissa böcker utgivna flera gånger men med ny titel.
I nr 34 av isfolket, Kvinnan på stranden - Vargabyns jungfrur
nr 39 av Isfolket, Rop av stumma röster - Jonathan - Dörren till det fördolda
Skattejakten - Djupt under hellom
Sindre, min son - Thomas, min son
För mig finns ingen kärlek - Skuggorna kring Linda
Tre gåtor - Den gåtfulla dörren
Inte nog med att man ibland känner igen historien ibland är det rent av samma bok, dock utgiven i så många olika utgåvor så man inte längre tänker på att det är samma innehåll.
Samma bok flera utgåvor
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Margit läser bok 47
Den 17 mars meddelade Storytel att Margit själv kommer läsa den sista delen av sista boken i Sagan om isfolket. Ett välkommet besked tycker fansen.
Nu hoppas vi enbart att önskan om en fortsatt inläsning av Häxmästaren och senare ljusetsrike kan komma på tapeten efter den framgång som Isfolket gjort bland Storytels abonenter.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Spindelväv
Baksidetexten:
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Andra ord om boken:
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Det gamla huset i den gamla vestlandsdalen hade stått tomt och öde i många år. Man sade att det spökade på godset och att det dolde sig en skatt därinne.
Många hade under årens lopp försökt att finna skatten men huset bevarade ännu sin hemlighet.
För Lakselias ungdomar var "Godset" både skrämmande och en besatthet. De bestämmer sig för att undersöka huset från källare till vind.
Bit för bit löses den klibbiga spindelväven om "Godsets" gåtfullhet upp, och vad detta kråkslott gömde visade sig vara mer avskräckande än någon kunde föreställa sig. Tillsammans måste de bekämpa ondskan och ta fram sanningen i ljuset, en gång för alla...
Spindelväv är en romantisk spänningsroman från tidigt 1930-tal. De onda mot de goda, de fattiga mot de rika.
En vacker och idyllisk plats som döljer djupa hemligheter.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det är 1930-tal och i den lilla norska bygden Lakselia planerar de fyra syskonen Rud att utforska det mystiska "godset" tillsammans med sin vän Tom och bygdens polisman Eik. Det är egentligen inget särskilt gammalt hus, men det har stått tomt länge och det går en del historier om spöken och gömda rikedomar.
Samtidigt har Eik en allvarligare fråga att fundera på. Man har hittat ett lik, och ingen vet vem det är eller hur personen har hamnat på en plats som ändå är ganska avlägsen.
Och så förekommer det förstås ett par olyckliga förälskelser. Alla ingredienser som brukar finnas i Margits böcker finns också i"Spindelväv". Till exempel en liten och ganska isolerad bygd. Frikyrkligheten och det sätt den beskrivs på känns också igen från andra böcker. Och naturligtvis att "de onda" är hänsynslösa, men också fega och löjliga.
Det här är inte en favorit direkt, men helt okej om man brukar gilla Margits böcker. Jag skulle ju inte rekommendera den till någon som inte gör det.
Kortfakta: 12
Snåsamannen har förutspått att Margit kommer bli 102 år.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Yrsa - den glömda drottningen
Baksidetexten:
Folkvandringstiden kallades den, den förhistoriska tiden i Norden från 400 - ca 600 e. Kr. Otaliga är historierna om den tidens manliga hjältar, otaliga är sägnerna om deras bedrifter - grova och brutala. Gamla riken utplånas och nya uppstår. Men Yrsas saga berättar också om en annan tid, en tid av värme och ömhet, bort från krig och grymhet.
Ännu styr Oden och Tor människorna, även om någon har hört om en annan Gud.
Drottning Yrsa är en av få starka kvinnor från denna krigiska perioden. Hon strålar som ett ljuvt ljus i en mörk, mörk tid. Hon blir drottning i två riken, hon blir svearnas drottning och sedan gift med danekungen Helge. Men båda hennes män är i krig. Krigens färger är rött och svart - och Yrsas liv blev något helt annat än de mjuka drömmar hon hade då hon var ung.
Andra ord om boken:
Nu har jag läst denna fristående bok om Yrsa. Riktigt spännande men väldigt seg hela första delen av denna bok tycker jag. Men det är väl att jag inte är van att läsa denna typen av böcker.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa - den glömda drottningen är en roman i bästa Margit Sandemo-stil: en fartfylld och underhållande historia med dokumentära inslag. Den utspelar sig bland gamla nordiska kungasläkter, och handlingen är förlagd till flera historiska platser i det som senare blev Sverige, Danmark och Norge. I denna historia färdas vi såväl över Mälarens vatten som Östersjön och Nordsjön. Huvudpersonen, Drottning Yrsa, är Margit Sandemos egen anmoder.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Yrsa är ett av Margits favoritnamn, verkar det som. Vissa namn förekommer på flera personer i olika böcker. Väldigt många av huvudpersonerna i de gamla följetongerna har t.ex. en namne i Sagan om Isfolket eller någon annan av serierna. Huvudpersonen i "Skogen har många ögon" heter vanligtvis Yrsa, även om hon inte hette det i Allersromanen. Det fanns även en Yrsa i serien Trollrunor.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Den här Yrsa är däremot en historisk person, åtminstone kanske. Jag vet inte riktigt hur historiskt belagd hon är.Hon ska ha levat för cirka 1500 år sedan. I vilket fall som helst så är hon med i Margit Sandemos släktträd. Margit lär ha ett hundratal olika linjer som går tillbaka till Yrsa. Eftersom Margits mor var adlig så finns det ju ordentliga släktträd på den sidan. Yrsa var gift med två olika kungar, och nämns bl.a. i Snorres kungasagor. I den här boken har Margit spunnit vidare på det lilla man vet om Yrsa. Huvuddragen i berättelsen stämmer med det som står på uppslagsorden "Yrsa", "Adils" och "Rolf Krake" i "Hexikon" (en mycket bra bok, se till att skaffa den!), men en del är också uppdiktat, vilket förklaras i boken efterord.
Yrsa växer upp i en fattig familj i Haithabu (Hedeby) i Sachsen, utan att veta att hon i själva verket bara är fosterbarn. Hennes äldre fostersyster Eygló vet förstås om detta, men ingen i familjen anar vilka som är Yrsas biologiska föräldrar. En dag förs många människor, bland dem Yrsa och Eygló, bort av Uppsalakungen Adils stridsmän. Yrsa är ung och vacker och vänlig, och det blir bråk i Uppsala om vem som ska få gifta sig med henne. Eygló gör sig impopulär genom att vaka över systern som en hök. Hon menar att Yrsa är alldeles för ung för sånt än. Men när kung Adils bestämmer att för att få slut på bråket ska han själv gifta sig med Yrsa så är det inte mycket Eygló kan göra åt det. Yrsa själv är inte glad åt att behöva gifta sig med en gammal gubbe, men hon har inte heller mycket att säga till om.
Men berättelsen är inte slut här. Yrsa och Eygló råkar ut för många äventyr, var och en på sitt håll. Mycket är ganska typiskt för Margits böcker, men "Yrsa - den glömda drottningen" är helt klart den bästa bok hon har skrivit på flera år. Den är inte en del i en serie, och det är bra. Jag föredrar de fristående böckerna, för annars blir historierna så konstruerade och märkliga. Sagan om Isfolket är förstås också väldigt bra, men den är nästan som en lång rad fristående böcker. Det är bara mot slutet som böckerna tar vid precis när den föregående slutade, och ingen gillar de sista böckerna i den serien.
Korrekturläsningen i Margits böcker brukar det vara lite si och så med. För ett antal år sedan dök det ofta upp procenttecken, divisionstecken och liknande i stället för bokstäver med accenter över, men numera har den biten blivit bättre. Eygló slipper heta Eygl%. Däremot finns det ett helt idiotiskt tankefel, som jag inte kan avslöja här eftersom det är en rejäl spoiler. Jag har redan spoilat Kristin (jag trodde hon hade läst klart!), och jag behöver ju inte förstöra nöjet för fler. Kristin lade i alla fall inte märke till den här saken jag talar om, så det kan hända att det är korrigerat i den norska översättningen.
Den mörka sanningen
Detta är en av de fristående böcker som Margit skrivit och som inte tillhör någon serie.
Baksidetexten:
Cornelia levde med ett minne så flyktigt och diffust som fladdermusens jakt om natten. Det förföljde henne, jagade henne och fyllde henne med en oförklarlig skräck. Fast kan man kalla det minne, det man inte minns?
Jättehöga varelser tornade upp sig över henne, där hon låg i sin säng. "Vi vet att du vet. Du vet att vi vet. En dag ska du minnas, Cornelia, och då ska du dö." Det var det fasansfulla budskapet som nådde henne.
Hon kunde inte förstå att hon inte hade något minne från barndomen. En 19-åring borde minnas 5-års åldern. Kunde det vara så att hon inte ville komma ihåg? Att hon hade blockerat minnet? Kunde hon fråga far...
Andras ord om boken:
Cornelia har alltid haft återkommande drömmar som gör henne orolig. I samband med att familjen reser till kusin Missys bröllop så blir drömmarna ännu klarare och utökas med fler bilder. Hon är säker på att det inte är vanliga drömmar. Detta är minnen av något som hon inte riktigt kan få tag på, men när hon minns, då kommer hon att dö.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Cornelia är yngst av barnen i hennes fars första äktenskap. Hennes mor dog och hennes far gifte så småningom om sig. Inte det smartaste han har gjort här i livet. Han är en bra man, men bländades av den vackra Matilda och tyckte dessutom att hans tre barn behövde en ny mor. Men Matilda är inte mycket till mor, varken för makens tre stora barn, eller för de gemensamma småbarnen. Hon vill att de ska vara välklädda och att allt ska se ståndsmässigt ut, utöver det har hon inget intresse för dem. Matilda är en av alla kvinnor av den här typen i Margit Sandemos böcker. De som är egenkära och bara bryr sig om att beundras för sin skönhet, rikedom och status. Den här boken utspelar sig under tidigt 1900-tal, så här är bland annat ett bra parti av största vikt. Matildas syster är likadan, och systerdottern Missy (egentligen Mari-Lise) är värst av alla. Den trion är närmast parodiskt skildrad.
Missy är alltså inte Cornelias riktiga kusin, och det är hon glad över. Alla män faller för hennes spelade kattungelika hjälplöshet, och hennes släktingar beundrar henne, men Cornelia och hennes klarsynta syster Anna genomskådar henne. Deras bror Pontus har det inte lika lätt. Han vet egentligen vad hon går för, men det är inte utan att han låter sig duperas. Likadant var det med grannpojkarna i barndomen, när Cornelias familj bodde på den här orten. Det är med en av dem Missy ska gifta sig nu, till Cornelias och Annas förvåning.
Det är något mystiskt med allting. Cornelia är säker på att det var här det hände, det hon inte får minnas. Och det måste vara någon annan som vet vad. Varför utsätts hon för attentat och bevakning helt plötsligt? Vad är det egentligen hon inte minns?
En helt okej bok i Margits gamla följetongsstil, även om den här bara är tio år gammal och antagligen aldrig har varit följetong. Det finns en deckargåta, lite romantik, humor och förstås några snobbiga översittare som får vad de förtjänar.
Länkutbyte
Eftersom jag fick förfrågan om att ha min länk på en Isfolket hemsida så har jag därför gjort en gentjänst och lagt in en länk till hemsidan även på bloggen. Den hittar du i länksamlingen här till vänster eller genom att klicka HÄR.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Lucifer
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Isfolket på Storytel
Nu har storytel gått ut med datum för nästa boksläpp.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
37. Stad i skräck - 2/4-15
38. Små män kastar långa skuggor - 9/4 -15
39. Rop av stumma röster - 16/4-15
40. Fångad av tiden - 23/4-15
41. Demonernas fjäll - 30/4-15
39. Kungakronan
Texten på baksidan av boken:
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
Polska titeln: Irlandzki romans
Finska titeln: Kuninkaan kruunu
Andra ord om boken:
Ännu en gammal Allersroman. Den här gången handlar det om grupp norska univeristetsstudenter som får höra talas om ett föremål som en av vännerna har sett hemma hos en släkting. Några i gänget studerar keltiska språk och misstänker att inskriptionerna på föremålet kan vara en gammal ogam-inskription. Alltså en mycket gammal keltisk text. Det här kan bli en sensation! Hela gänget bestämmer sig för att åka ut till huset där inskriptionen ska finnas. Huset är egentligen obebott numera, det ligger oerhört ensligt och otillgängligt. Men ibland hyrs huset av en skotte, Ron, som uppskattar läget och bristen på folk. Efter en kemisk olycka är han extremt känslig för smitta.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Egentligen var Annika en skönhet, men så blyg och oerfaren med pojkar att ingen brydde sig om henne - inte förrän Martin fick utmaningen och tog emot den.
I vittnens närvaro lovade han att ta sig av Annika - vadet på att han skulle klara att förföra henne innan de hade avslutat den spännande skattjakten de hade gett sig ut på.
I gänget finns bl.a. den osäkra och blyga Annika, och charmören Peter. En blöt kväll har Peter slagit vad med några andra kompisar att han kan få Annika i säng andra kvällen, och resan kan vara ett bra tillfälle för detta. Men han får oväntad konkurrens av den dödssjuke och gåtfulle Ron ...
Den här är en av de som jag tror är mångas favorit bland Margit Sandemos följetonger. Annars är t.ex. "Jungfrun i Dimmornas skog" väldigt populär. Jag gillar ju de gamla följetongerna. Ofta hänger de bättre ihop än författarens nyare böcker.
38. Sindre, min son
Denna bok finns även under titeln, "Tomas, min son".
Texten på baksidan av boken:
Sindre var en riktig hjärtekrossare. Men hans charm bet inte på Geir Modahl, som plötsligt fick pojken kastad i sina armar med besked om att "nu fick pappan se till honom medan mamma låg på sjukhus".
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
Polska titeln: Sindre, mój syn
Finska titen: Poikani Sindre
Andra ord om boken:
När den ensamstående mamman Marianne Wester måste genomgå en akut operation finns det ingen som kan ta hand om hennes treårige son Tomas. Mariannes bästa väninna ska resa bort följande dag, men hon har en plan. Pojkens pappa kan ju ta hand om honom för en gångs skull, trots att Marianne inte vill ha med honom att göra efter att han lämnade henne när hon berättade att hon väntade barn. Det är förresten tydligt att den här berättelsen är från en tid när det inte var så vanligt, och mycket besvärligare, att vara ensamstående förälder. Den är skriven för drygt trettio år sedan
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Geir ansåg inte att han inte hade någon son - och han kände överhuvudtaget inte Tone Wold, pojkens mamma. Ändå upptäckte Geir att han var beredd till att slåss med näbbar och klor då lille Sindres liv var i fara.
När Göran Markander får den treårige Tomas överlämnad i sin vård så blir han så förvånad att han knappt kommer sig för att protestera. Så vitt han vet har han inget barn, och den här Marianne Wester har han aldrig träffat. Men Mariannes väninna lyssnar inte på honom, och det finns inte mycket annat att göra än att ta sig an pojken tills det blir dag igen och han kan kontakta de sociala myndigheterna.
Tomas är överlycklig (men lite blyg) över att få vara hos sin pappa, för det har ju mammans väninna sagt att Göran är. Och Göran trivs faktiskt ganska bra med den rollen, fast det blir ju väldigt konstigt när han inte alls vet vem mamman är.
Det blir en smula invecklat, men det är ingenting mot nästa twist i berättelsen. Det visar sig att lille Tomas mardrömmar om hemska troll är mer än barnslig inbillning, och en dag är han försvunnen.
I andra upplagor heter boken "Sindre, min son". Allersupplagorna är ofta förkortade och förenklade, så man kan ana att det namnet ansågs lite för konstigt.
Tamlin och Vanja
Vanja ihop med det lilla demonynglet Tamlin.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
37. De övergivna barnen
Denna bok finns även under titlen "Se till mig som liten är".
Texten på baksidan av boken:
Kieron blev kallad en hänsynslös äventyrare - en cynisk profitjägare som sålde sina tjänster till högstbjudande, och som aldrig ville binda sig till en kvinna.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Polska: Ocalenie
Finska: Hylätyt lapset
Andra ord om boken:
Dette var den første Margit Sandemo-boka jeg leste, og jeg har ikke tall på hvor mange ganger jeg har lest den. Det er kanskje en av de beste hun har skrevet! Veldig gripende, spennende, litt trist, men med en fin slutt. ANBEFALES!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Då Susann mötte honom, såg hon bara en charmerande, tuff och oerhört tilldragande man. Först då Kieron var försvunnen och hon satt ensam kvar med ett nytt liv spirande inom sig - hans barn - fick hon veta hur mannen hon älskat verkligen var...
'
Denna bok var lätt att läsa igenom. Inga speciella överraskningar här, mer som en okomplicerad historia eller hur man ska förklara det. Jag tyckte inte att boken var särskilt spännande, det mesta var förutsägbart, både i fråga om huvudpersonen och handlingen i boken. Inget oväntat slut heller. Men de barn som är i boken är söta, och jag är glad att det gick som det gick med dem! Okej bok, men inte lika spännande som jag hade önskat.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En söt liten berättelse om sju små barn som blir de enda överlevande när ett multinationellt (ett ord som verkar betyda "ont") bolag leder om en flod och dränker barnens hemby i Anderna. En man som överlevde hinner berätta om barnen som han tror har klarat sig, men dör kort därefter.
Kieron O'Donnell är en äventyrare som inte har några planer på att slå sig ner och aldrig har varit särskilt fäst vid någon annan. Tills han träffar svenska Anna i en sydamerikansk stad. Men när hon blir gravid bestämmer han sig dock för att det är bäst att han försvinner. Lägligt nog kontaktas han av det multinationella företaget. De vill att han ger sig upp i bergen för att "leta efter de överlevande barnen". Självklart vill de bara ge sken av att han letar efter dem, i själva verket ska han bara försvinna och företaget ska ge en summa pengar till Anna. Men helt oavsiktligt råkar han HITTA barnen. Och då kan han väl inte bara överge dem, eller ...?
Språket känns förkortat, och det är mycket möjligt att det är det. Jag har tidigare lagt märke till att Allersversionerna av Margits följetonger är en del kortare än i andra upplagor. Många ord och beskrivningar har varit förenklade eller rent av strukna. Det var inte en förbättring i de två böckerna jag jämförde, och knappast i den här heller. I andra upplagor heter för övrigt just den här följetongen "De övergivna barnen".
36. Skuggan av en misstanke
Texten på baksidan av boken:
I Cannes mötte den unga norska au-pairflickan Marie-Louise Krogh sin stora kärlek. Andrej var lång, mörk och vacker - och någon försökte ta livet av honom på grund av ett stort arv. Dessutom hade Andrej en stark misstanke mot sig: I hans hemland gick det rykten om att han var vampyr och hade dödat en ung flicka. Vissa händelser fick till och med Marie-Louise att tvivla på honom.
Polska titeln: W cieniu podejrzeń
Finska titeln: Epäilyksen varjo
Andra ord om boken:
Marie-Louise har sagt upp sig från sitt au-pairjobb i Paris, men har inte velat åka hem till Sverige utan i stället rest till Provence. När hon vaknar upp på sjukhus är hon först inte säker på vad som har hänt. Man har hittat henne medvetslös utmed vägen i närheten av en liten stad som hon inte alls har varit i. Hon minns till slut att hon gått med på att vikariera för sin hyresvärdinna begravningsentrepenören och att hålla en likvaka. Men plötsligt vaknade den döde upp ...
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.
Det är en ganska invecklad (och inte helt sannolik) härva som Marie-Louise utan egen förskyllan har hamnat mitt i. Ska hon våga lita på Andrej, mannen som hon har räddat? Det sägs ju att han är vampyr. Det är alltid kul att läsa de här gamla följetongerna, men så bra är de väl inte egentligen. Ofta är de ganska lika varandra. Men äsch päsch, det är underhållning.